onsdag 29 februari 2012

Aftemannen..

Jag finner det här vara fruktansvärt intressant läsning. Tills just alldeles nyligen hade jag ingen aning om att det är så många runt omkring som också lider av afte.  Ingen (förutom min syster och jag) lider av afte i min umgängeskrets.  Afteblåsor har jag haft så länge jag kan minnas och kan till och med påminna mig om att det var värre när jag var mindre. En gång hade jag (och utan att ljuga) 24 st blåsor samtidigt i munnen, svaljet, överallt. Små äckliga jävla skitblåsor överallt, som tillslut växte ihop och blev större. Det under när jag var mellan 4 år eller kanske 5. Värsta upplevelsen av afte jag någonsin haft..
  Nu är jag 22 och har väl mer eller mindre lärt mig leva med blåsorna så att säga, jag har ju inte blåsor hela tiden men det kommer med jämna mellanrum på 2 veckor.
  Även jag har testat Kenakort-T och det funkade utomordentligt bra för min del. På med det innan man gick och la sig och redan nästa dag så var alltid blåsorna så gott som smärtlösa och nästan borta. Fantastiskt medel!
   Jag som haft blåsor så pass länge har hunnit testa säkert alla anti-afte mediciner som finns utan att hitta någon som ens fungerar i närheten av Kenakort.
Jag fick en munskölj som hette andolex (receptbelagt), tydligen väldigt starkt. Det fungerade för att bedöva munnen HELT ( och stickningar i tunga ) i ca 20-30 minuter i svåra fall. Men en smärre överdosering med munsköljet gjorde så att hud från mitt tandskött lossnade ( nej jag blev inte tandlös eller nåt sånt ). men små små lager av "skinn" lossnade som jag kunde så att säga dra eller skrapa loss så jag slutade omedelbart med de där.

En sak jag nu på senaste testat, en teori om man kan säga så. Är "Listerine" & "Listerine Zero" - Det fungerar faktiskt för mig och det motverkar mina blåsor. Men när man väl redan har en blåsa så fungerar det inte som att det avlägsnar blåsorna utan då använder jag det mer för att hålla munnen ren (vilket naturligtvis är viktigt).
  Men ni som inte testat det, när ni är blåsfria, börja använda "Listerine" eller "Listerine Zero" morgon/kväll
och framförallt när ni känner att ni har dålig andedräkt eller att munnen känns "smutsig". Tex 5 minuter efter en kopp kaffe.  (Listerine innehåller alkohol, Listerine Zero gör inte.)

Haft en blåsa nu i nästan 3 veckor straight längst bak vid mina kindtänder, som faktiskt blev så stor att jag fick svårt att prata, le och fick tillslut lov att sjukskriva mig en hel vecka! Eftersom att mina kindtänder skaver rakt i blåsan (den uppkom efter att jag bet mig i kinden). Tror till och med att den lämnat ett ärr..
p.s Alltid i samband med blåsa (var som helst i munnen) får jag fruktansvärt ont i "strängen" under tungan, den blir torr, sträv och känns som att den ska gå av så fort man sträcker på tungan.
Någon annan som upplever detta fenomen?

Summering: Införskaffa Kenakort-T

..och om det är någon som har och vill bli av med till en värdig peng. KarlbergJ@live.se

måndag 20 februari 2012

Livet + Afte

I skrivande stund är jag en kille på snart 21 år och har lidit av afte så länge jag kan minnas. Skulle dock våga påstå att allting blev mycket värre då puberteten slog in. Sedan jag var 11-12 så har det knappt gått en dag utan att jag går runt med ett flertal blåsor i munnen eller att nya är påväg. Då och då har man ju tur och dom nya blåsorna hamnar antingen i kindernas nedre hörnor eller långt bak på sidan av tungan, vilket gör att smärtan inte är så jättepåtaglig när man snackar... Men oftast hamnar dom dessvärre på insidan av läpparna, mitt på insidan av kinderna eller på kanten/undersidan av tungan.

Första gångerna jag började fråga om dessa blåsor var det väldigt svårt att få raka svar. Jag frågade min pappa och fick svaret att han också hade liknande blåsor i puberteten men att dom försvann vid 17-18 års ålder för hans del (tycker i nuläget att den detaljen kunde ha förts vidare i arvsanlagen också!!!).
Jag frågade min tandläkare och munhygienist (privat mottagning) om blåsorna men fick inga raka svar där heller. Dom visade mig Aloclair men jag hade just där och då inte några pengar att köpa preparatet för (mer om behandlingar senare).
Jag hade även en intressant diskussion med en av mina exflickvänners morsor om just kraterliknande blåsor och hon beskrev samma typ av blåsor som jag verkar vara under konstant attack av! Men i hennes fall hade hon också svårt att få svar utav sin omgivning.

Det verkar för mig som att det råder en stor okunskap om just afte. Dessa blåsor som så många verkar lida av. Eller är det kanske ett allmänt ointresse? Har läst på flertal ställen att majoriteten av folk inte bryr sig om att varken kolla upp eller behandla blåsorna. Detta får mig att fundera på om den aften jag har kanske är extremt elakartad. Jag skulle själv aldrig kunna lära mig att "bara leva" med afte, eftersom smärtorna som blåsorna ger upphov till helt enkelt inte går att vänja sig vid. Dom verkar inte ha någonting med smärttröskel att göra, utan är lika pinande varje gång.

Å andra sidan har jag prövat så gott som vartenda behandlingsmedel jag fått tag på och få saker verkar hjälpa. Alla krämer och gels jag prövat (aftamed, aloclair...) har inte resulterat i någonting annat utom irritation över att ingen av dom funkar. Förändrad/förbättrad kost och näringstillskott (vitamintabletter, aloe vera-dricka) har inte hjälpt, ens under lång tid (2 år). Zendiumtandkräm använder jag två gånger dagligen men nu för tiden handlar det mest om "märkeslojalitet" än något annat för mot min afte hjälper det inte. Har prövat en uppsjö av olika munsköljer regelbundet, i dagsläget använder jag Listerine, men det har mest att göra med allmän munhygien för det hjälper inte mot aften det heller.

Jag hittade sidan afte.se rätt nyligen och kikade igenom behandlingsförslagen så jag har kanske en del kvar att pröva, men det känns mest hopplöst! Sådär som det kan kännas när man tycker att man "prövat allt" och ingenting man gjort ens minskat uppkomsten av blåsorna.

Det jag haft störst framgång med är Oralmedic. Det är onekligen en annorlunda behandlingsmetod, och om inte annat så känns det ju riktigt härligt att hämnas lite på blåsorna genom att bränna ihjäl dom! Det känns väldigt aktivt att använda Oralmedic, för det handlar mycket mindre om att sitta och vänta på att nån kräm eller nåt piller ska börja verka och mycket mer om att åtgärda problemet här och nu. Resultatet för mig personligen har varit att det hjälper så länge det räcker, men blåsan läker inte under tiden som stickan hållt i sig utan återuppstår efter ca en dag. Däremot kan jag tänka mig att Oralmedic hjälper med just en enda behandling för många av oss aftebärare som kanske har en lite "trevligare" form av åkomman än jag har. Allt jag vet är att det har hjälpt mig få många ordentliga nätters sömn åtminstone! Inte fy skam på det.

Jag har en sak kvar att pröva: gå till doktor och få receptbelagda läkemedel. Det låter väl som något man borde prövat först kanske, men så har det inte blivit. Det som känns surast med den tanken är risken att man går till VC och få punga ut en massa för att bli remitterad till någon specialist som man måste casha upp för ännu en gång för att han eller hon ska säga "jepp, det är afte!", och efter det pengarna som ska upp när medicinerna ska betalas för... Och tänk om man gör allt detta och dessa mediciner inte fungerar heller?
Det är lätt att se kostnaderna samlas på hög framför sig. Hade det handlat om en definitiv bot mot aften hade jag självklart langat fram plånboken direkt, men det gör det ju ej...

Trots allt låter jag inte aften påverka mitt självförtroende för mycket. När jag ser mig i spegeln så känner jag mig inte speciellt hiskelig. Däremot om jag öppnar käften och kollar på blåsorna så är ju dom allt annat än attraktiva!
Jag är väldigt social och gillar att snacka med mina kompisar, men många dagar i veckan är det onekligen påtagligt smärtsamt. Babbla på gör jag ändå, men det är lätt hänt att man kniper igen när den järniga smaken av blod plötsligt fyller upp hela munhålan. Just blödningar sker inte under annat än dom allra värsta dagarna tack och lov.
Afteblåsorna är ju definitivt nåt man skäms innerligt över om dom sitter så dom syns och/eller blir stora... Knappast något man går runt och visar upp. Folk vill ju inte komma i närheten av en då! Dom tror ju det är herpes och smittsamt...
Just när dom sätter sid vid ytterkanten på insidan av läpparna är det lätt så att man håller munnen stängd så mycket man kan för att ingen ska se. Känns nästan som att man hellre skulle gå naken över gator och torg än att låta folk se att man har stora blåsor i munnen!

Allt som allt så påverkar afte inte min personlighet, men i många fall så hämmar den definitivt min förmåga och vilja att uttrycka mig och socialisera. I dagsläget förbereder jag mig för att plugga upp lite betyg på Komvux, men utöver det är jag ute efter ett jobb där man har mycket kontakt med människor och det är lätt att bäva inför tankarna som uppstår kring det. Hur ska jag kunna jobba som till exempel säljare på en elektronikkedja på heltid om jag inte kan snacka med kunderna ordentligt?
På fritiden håller jag på väldigt mycket med musik. Jag brinner för att spela och sjunga och drömmer hänsynslöst mycket om en stor karriär med mitt nuvarande band. Men hur skulle ett stressigt liv som musiker där jag dessutom försöker sjunga så mycket som möjligt gå ihop med alla blåsor och sår?

Kort och gott tycker jag att det är dags att det hittas en ordentlig bot mot det här en gång för alla, för jag är galet trött på det!!! Kan mänskligheten göra kratrar av städer så borde vi ju kunna göra nåt åt kratrarna i våra käftar!

Snälla låt mig dö!!!

Jag har haft afte sedan jag var barn. På den tiden var det mycket värre, då kunde jag ha hela kinden som en enda blåsa. Numera kommer det i skov. Jag har slutat bli förkyld på riktigt, numera kommer det små blåsor som talar om att jag är förkyld. Dessa kan jag leva med. Värre är det med min afte. Hade ett anfall av det senast 2009 och då kom det en stor blåsa i munnen och en i underlivet. Trodde jag hade fått annat men nej, afte kan dyka upp även där. Kul!

Nu sitter jag med två urgulliga blåsor som sitter på samma kind (insidan) de är en bit ifrån dem men jag har sett att det går en rand (vit) mellan dessa två. I natt vaknade jag (efter att ha råkat röra på munnen) med så våldsamma smärtor att jag helt seriöst funderade på att sjukskriva mig. Jag får liksom er andra ont i käkbenet, örat, tänderna och kinden. Just nu har mina "mognat" och är så där vita och stora.

Hur som haver, jag har lyckats gråtit till mig att få xylocain viskös utskrivet för något år sedan. Det hjälper för en liten stund. Dock blir ju halva munnen bedövad, salivmängden ökar för att sedan helt torrläggas. Men det hjälper så pass att jag kan prata för en stund. Emellan det vill jag bara dö. Jag får typ ont i alla leder tack vare denna förbannade afte.

/Johanna

onsdag 8 februari 2012

OralMedic lite billigare

Jag har tdigare köpt från ChemistDirect men dom verkar har slutat så jag letade runt lite och hamnade på http://www.mouthulcers.co.uk La en order på 10 förp dvs 20 behandlingar och fick hem dom smidigt på ca 10 dgr för GBP ~60:-  Klart rimligare än här hemma.

Vill man snåla lite till och underhållsbehandla blåsan innan den gett sig är det ju inget som hindrar att man använder förp till den bipackade torra topsen som förvaringng dgr

Annars är det ju ett litet h-e med sådana här blåsor. Är nu säkert på mitt 4:e omgång sedan jul med fler feta å djupa varje gång. Aj aj aj aj


Smärta till tusen

Fick detta för första gången för några dagar sedan. Men tänkte aldrig att det var så många som har problemet.
Men iallafall, har provat allt möjligt och det enda som hjälper är ORALMEDIC. Men att det gör så ont att det bara sticker till är en lögn, snarare att man viker sig av smärtan då man applicerar på såret.
Och då har jag även provat, Afta med, zendium tandkräm/munskölj, och annat som säkert massor har prövat redan.
Hoppas att jag aldrig får detta igen nå mera! / J

fredag 3 februari 2012

AJ!

Har fått min första afteblåsa någonsin och det gör så ont! Den sitter på kanten vid tungspetsen. Hur ska jag få bort eländet? Kan man prova med xylocain tro? Det är vad som finns hemma...

Hälsningar
Anneli